Ibland undrar jag varför människor så lätt tycks tappa bort prioriteringar bland sina nära och kära. För visst är det väl de som står oss närmast som är viktigast för oss? Eller borde vara det … Det är väl de vi inte vill tappa bort, eller slarva bort? Ändå ser jag ofta hur folk hänger upp sig på människor sin inte är så värst nära och tycks glömma var de har sina prioriteringar. Eller prioriterar de om människors betydelse för dem efter humör? Eller är de vars uppmärksamhet de vill ha de mest prioriterade?

Det känns så tråkigt om man skulle fastna i ältande och dåligmående över någon som inte ens står en riktigt nära, och därför missa det man har närmare, dem man har nära. Kanske rentav riskera dem. Är det värt att ge någon sådan makt över ens känslor och mående ska det väl vara någon prioriterad?

Ibland kanske det är värt att stanna upp och stämma av med sig vilka som är viktigast, vilka ens prioriterade människor och relationer är, och om man tappat fokus på dem. Kanske behöver man släppa taget om människor som helt enkelt inte är så betydelsefulla i ens liv som man låtit dem bli.

Vilka står mig närmast?
Vilka relationer är prioriterade?