Vid den tid då katsurans löv faller till marken och vissnar kommer små nattliga tivolin och marknader till skogen. Nästa morgon har daggen suddat ut spåren, men doften av sockervadd och kanderade nötter, kakor och knäck hänger kvar. Kanske hör du positivhalarens toner, eller karusellernas upprepade melodier. Kanske hänger ett gult sidenband kvar i en buske och fladdrar i vinden. Kanske hörs ännu skratt och viskningar från väsen som dröjer sig kvar i trädtopparna och väntar på nästa natt.

Det är också möjligt att det är katsurans vissnande löv som doftar, men är det verkligen den bästa förklaringen?