Med fötterna stadigt på marken och närvaron rotad i landet under mina fötter. Drottning av marken jag går på, Queen of the Land I Tread, sade någon en gång. Och ibland känner jag den starkare, kraften, närvaron, det som fyller mig med det renare, det vilda och fria, fast dagen är inrutad.

Inom mig, nära intill mig, går jag barfota i snön intill vägen, sätter lätta spår, oberörd av kylan. Jag känner snön och skaren mot fotsulorna, vädrar spåren av hare, rådjur och räv som gått där under natten.

Några djupa andetag innan jag tar steget in i dagens rutnät.