Man ska välja sina strider. Inte lägga kraft och tid på det som inte är viktigt, inte slösa med energi på struntsaker. Ge upp några för att vinna de som betyder något.

Det förutsätter att man kan välja sina strider. Välja eller välja bort. Folk verkar rent allmänt tro att det alltid är så enkelt: att alla har ett val.
Men mina svåraste strider är de jag inte har valt själv. Där jag inte har något val. Att inte utkämpa dem är att ge upp allt. Och jag kan inte veta om det räcker, om jag kan vinna. Om en vinst ger ett liv. Men jag måste ändå. Det tar allt jag har, och slukar just nu hoppet. Och ingen kan utkämpa striden åt mig. Inte ens om jag hade haft en förkämpe. Men de finns inte. Bara i sagor. Bara i andras sagor.
Striden är min, men jag valde den inte.

Jag har inte valt det här.
Och jag vet inte om jag kämpar förgäves.