En solig förmiddag, med aning om vårdag. En längtan efter sol och lä, av att koppla av i stilla söderläge och lyssna på livet runt mig.
Men solen gick i moln och tröttheten sänkte sig, tungt och hopplöst.

Jag gick ut igen ändå. För att andas, vara, finna ro, söka livstecken, andas vårluft och uppleva, närvara. Möta naturen, livet, mig med öppna sinnen.
Så som jag gör.

En kort stund syntes en regnbåge på himlen. En del av en solhalo log mot mig.