Födelsedagar är inget speciellt för mig, och det var längesedan de betydde något särskilt. Jag kan inte dra mig till minnes någon födelsedag som sticker ut särskilt, någon jag minns med extra värme. Det finns nog inte någon.

Men årets födelsedag får nog räknas till en av de bättre, åtminstone på senare år. Jag hade funderat på att ordna något enkelt, bjuda hem lite folk, men eftersom jag en vecka före födelsedagen fick en ganska rejäl hjärnskakning som gjorde mig rejält trött struntade jag i det. I stället bokade jag in mig på ett spa med middag och övernattning kvällen före min födelsedag, så jag gav mig själv bra avkoppling, god mat och en natts ostörd sömn. På morgonen kunde jag vakna skönt, fira mig med rejäl frukostbuffé, se solen stiga över klippor och hav från en varm utomhusbassäng och lugnt göra mig i ordning för att åka hem. Det var en strålande solig, men kall dag.

Väl hemma sov jag lite och var sedan bjuden på den bästa sortens födelsedagsmiddag – den som andra lagar – till nära vänner. Enkel trerätters, lite bubbel och praliner, skratt och film. Kort och gott.

Familjefirandet avlöpte lika enkelt: vi gick på Brunch Americain, som visade sig passa även de av syskonbarnen som var med.

Det enda smolket var väl att det hade varit roligare att ha någon vid min sida att fira med. Men… det kommer, det också. Nu vet jag i alla fall att jag med gott samvete kan strunta i att ordna stora kalas – det är faktiskt mycket skönare att lägga den tiden och de pengarna på avkoppling.