Kungliga vetenskapsakademin har tillkännagivit att Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2010 tilldelas Peter A. Diamond, Dale T. Mortensen och Christopher A. Pissarides ”för deras analys av marknader med sökfriktioner”.

Marknader med sökkostnader

Hur kommer det sig att många går arbetslösa samtidigt som det finns ett stort antal lediga jobb? Hur kan den ekonomiska politiken påverka arbetslösheten? Årets pristagare har utvecklat en teori som kan användas för att besvara dessa frågor. Teorin är också tillämplig på andra marknader än arbetsmarknaden.

På många marknader kommer köpare och säljare inte omedelbart i kontakt med varandra. Det gäller till exempel arbetsgivare som söker efter arbetskraft och arbetstagare som söker efter lediga jobb. Sökprocessen kräver tid och resurser och skapar därför friktioner i marknaden. På sådana sökmarknader får somliga köpare inte sin efterfrågan tillfredsställd, samtidigt som en del säljare inte kan sälja så mycket som de önskar. På arbetsmarknaden finns det samtidigt både lediga jobb och arbetslöshet.

Årets tre pristagare har utvecklat ett teoretiskt ramverk för sökmarknader. Peter Diamond har analyserat grunderna för hur sådana marknader fungerar. Dale Mortensen och Christopher Pissarides har utvecklat teorin vidare och tillämpat den på arbetsmarknaden. Pristagarnas modeller hjälper oss att förstå hur arbetslöshet, lediga jobb och löner påverkas av regelverk och ekonomisk politik. Det kan gälla ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen eller reglerna kring nyrekrytering och uppsägning av arbetskraft. En slutsats är att en mer generös ersättning vid arbetslöshet leder till högre arbetslöshet och längre söktider.

Sökteorin har tillämpats på många andra områden vid sidan av arbetsmarknaden. Det gäller inte minst bostadsmarknaden: antalet bostäder till salu varierar över tiden liksom den tid det tar innan ett hus hittar en köpare och parterna kan enas om priset. Sökteorin har också använts för att studera frågor inom områden som penningteori, offentlig ekonomi, finansiell ekonomi, regionalekonomi och familjeekonomi.

 ”Ekonomipriset 2010 – Pressmeddelande”. Nobelprize.org. 11 Oct 2010 http://nobelprize.org/nobel_prizes/economics/laureates/2010/press-sv.html 

Ett intressant pris, för teorier som åtminstone jag tycker är både aktuella och mycket relevanta, och inte helt obegripliga. Om bara all nationalekonomisk teori hade varit lika intressant…

Sorry för en sen uppdatering, men tankarna har varit på annat håll. Det behövs också ibland.

Nobels fredspris 2010 delas ut till den kinesiske människorättsaktivisten Liu Xiaobo för hans långa ickevåldskampanj för centrala mänskliga rättigheter i Kina. Den norska Nobelkommittén har länge ansett att det finns en nära koppling mellan mänskliga rättigheter och fred och att mänskliga rättigheter är en förutsättning för den ”folkens förbrödring” som Alfred Nobel omtalar i sitt testamente.

I de siste tiår har Kina hatt en økonomisk framgang som det knapt finnes maken til i historien. Landet har nå verdens nest største økonomi; hundrevis av millioner mennesker er blitt løftet ut av fattigdom. Mulighetene til politisk deltakelse har også økt.

Med Kinas nye status må det følge økt ansvar. Kina bryter flere internasjonale avtaler landet har undertegnet og bryter også egne bestemmelser om politiske rettigheter. Artikkel 35 i Kinas grunnlov slår fast at ”Borgere i Folkerepublikken Kina skal nyte godt av talefrihet, pressefrihet, forsamlings- og møtefrihet, prosesjons- og demonstrasjonsfrihet.” I praksis har det vist seg at disse frihetene er klart begrenset for Kinas innbyggere.

Liu Xiaobo har i mer enn to tiår vært en sterk talsmann for at grunnleggende menneskerettigheter skal gjelde også i Kina. Han deltok i Tiananmen-protestene i 1989; han var en ledende forfatter bak Charter 08, det manifest for slike rettigheter i Kina som ble offentliggjort på 60-årsdagen for FNs verdenserklæring om menneskerettighetene 10. desember 2008. Året etter ble Liu dømt til elleve års fengsel og to års tap av politiske rettigheter for ”oppfordring til undergraving av statens makt.” Liu har konsekvent hevdet at dommen bryter både med Kinas egen grunnlov og med sentrale menneskerettigheter.

Kampen for at de universelle menneskerettighetene skal omfatte også Kina blir ført av mange kinesere, både i Kina selv og i utlandet. Gjennom den strenge straff han har fått, har Liu blitt det fremste symbol på denne brede kampen for menneskerettigheter i Kina.

Oslo, 8. oktober 2010

”Nobels Fredspris for 2010”. Nobelprize.org. 11 Oct 2010 http://nobelprize.org/nobel_prizes/peace/laureates/2010/press-no.html

Xiaobo sitter sedan december förra året fängslad i Kina för sitt arbete med Charter 08, och Kina hade redan före tillkännagivandet påpekat att om den norska Nobelkommittén skulle ge priset till en kines så kunde det skada de kinesisk-norska relationerna. Efter tillkännagivandet lär Norges ambassadör i Kina ha inkallats för att ge en förklaring. Som om den norska regeringen hade något med Nobelpriset att göra… Fast det är kanske inte så lätt för regeringsföreträdare i en diktatur som varken följer internationella lagar om mänskliga rättigheter (inte ens de som Kina har undertecknat) eller sina egna nationella MR-lagar, att förstå att demokratiska regeringar inte styr allt som händer i landet.

På måndag tillkännages Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Kungliga Vetenskapsakademin har tillkännagett att årets Nobelpris i kemi tilldelas Richard F. Heck, Ei-ichi Negishi och Akira Suzuki för ”palladiumkatalyserade korskopplingar i organisk syntes”.

Enkelt uttryckt handlar det om kol-kol-bindningar, där bindningen sker genom en palladiumkatalysation i en Heck-reaktion (som ligger bakom läkemedlet Naproxen), Negishi-reaktion respektike Suzuki-reaktion. Det är alltså tre forskare som oberoende av varandra upptäckt och gett namn åt liknande reaktioner.

Pressreleasen lyder:

Storartad konst i ett provrör

Den organiska kemin har utvecklats till en konstart där forskare nu framställer fantastiska kemiska kreationer i sina provrör. De kommer mänskligheten till nytta i form av läkemedel, förfinad elektronik och högteknologiska material. 2010 års Nobelpris i kemi belönar ett av de mest sofistikerade hjälpmedel som kemister idag har i sin verktygslåda.

Årets Nobelpris i kemi belönar Richard F. Heck, Ei-ichi Negishi och Akira Suzuki för utvecklingen av den palladiumkatalyserade korskopplingen. Detta kemiska verktyg har kraftigt förbättrat kemisters möjligheter att tillverka förfinade kemikalier; kolbaserade molekyler lika komplicerade som naturens egna.

Den kolbaserade (organiska) kemin är grunden till liv och till naturens fascinerande ämnen: färger i blommor, ormars gifter och bakteriedödande ämnen som penicillin. Genom den organiska kemin har människan lärt sig att dra nytta av naturens kemi; att tillvarata kolets förmåga att fungera som ett stabilt skelett till funktionella molekyler. Det har gett mänskligheten nya läkemedel och revolutionerande material som till exempel plast.

För att kunna tillverka förfinade kemikalier krävs att kemister kan foga samman kolatomer. Kol är i grunden stabilt och reagerar inte gärna med andra kolatomer. De första metoderna för att koppla samman kol byggde därför på att forskare med olika kemiska knep gjorde kolet väldigt reaktivt. Dessa metoder fungerade för att bygga enkla molekyler, men vid syntes av större molekyler fick kemisterna alldeles för många oönskade biprodukter i sina provrör.

Den palladiumkatalyserade korskopplingen har löst problemet; den har gett kemisterna en ökad precision och effektivitet i arbetet. I Heck-reaktionen, Negishi-reaktionen och Suzuki-reaktionen, möts kolatomerna på en atom av grundämnet palladium. Det skapar en närhet som sparkar igång den kemiska reaktionen.

Palladiumkatalyserad korskoppling används i forskning världen över, men också i kommersiell framställning av till exempel läkemedel och molekyler som elektronikindustrin använder.

Nu läste jag bara 1½ år kemi på gymnasiet eftersom jag bytte linje efter halva tiden, och organisk kemi hade vi inte särskilt mycket av. Jag kan inte heller säga att just organiskkemiska bindningar tillhör ett av mina nördområden, men förstår ändå tillräckligt av Vetenskapsakademins populärvetenskapliga genomgång av priset. Läs den om ni vill ha lite extra bildning, eller den lite mer avancerade bakgrunden om ni vill ha ännu mer eller redan är kemikunniga 🙂

Imorgon torsdag kl 13 tillkännages litteraturpriset. En av årets litterära höjdpunkter!

Kungliga vetenskapsakademin tilldelar årets Nobelpris i fysik till Andre Geim (51 år) och Konstantin Novoselov (36 år), båda vid University of Manchester, ”för banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen”.

Två förhållandevis unga forskare (Novoselov är årsbarn med mig!) inom ett verkligt banbrytande område som har enorma applikationsmöjligheter – bl.a. genomskinliga pekskärmar, lätta och tåliga kompositmaterial, elektronik, ledande plaster – och antagligen kommer att få ännu större.

Nobel-stiftelsens pressrelease:

Grafen – den perfekta atomväven

En tunn flaga vanligt kol, bara en atom tjock, har gjort Andre Geim och Konstantin Novoselov till årets Nobelpristagare i fysik. De har lyckats visa att kolet i denna platta form har exceptionella egenskaper som har sitt ursprung i kvantfysikens märkliga värld.

Grafen [grafe´n] är en form av kol – det tunnaste och samtidigt det starkaste någonsin. Som material är det helt nytt. Det leder elektricitet lika bra som koppar. Det leder värme mycket bättre än alla andra kända material. Det är nästan helt genomskinligt och samtidigt så tätt att inte ens helium, den minsta gasatomen, kan ta sig igenom. Kol, som bygger upp allt liv vi känner till på jorden, har än en gång överraskat oss.

Geim och Novoselov fick fram grafenet ur en bit grafit, sådant som sitter i blyertspennor. Med vanlig tejp lyckades de få fram en atomtunn grafitflaga. Många trodde att så tunna kristallina material inte kunde vara stabila.

Med grafenet kan fysiker nu studera en ny klass av två-dimensionella material med unika egenskaper. Det tillåter experiment som ger nya infallsvinklar på kvantfysikaliska fenomen. Dessutom hägrar praktiska tillämpningar för framtiden – från chansen att skapa en mängd nya material till att skapa ny elektronik. Grafentransistorer förväntas bli avsevärt snabbare än dagens transistorer som baseras på kisel. Då kan datorerna på sikt bli ännu effektivare.

Med sin förmåga att både släppa igenom ljus och samtidigt leda ström lämpar sig grafenet till att användas i genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller.

Inblandad i plaster kan grafenet få dem att bli elektriskt ledande samt tåligare mot värme och mekaniska påfrestningar. Stryktåligheten kan utnyttjas i nya superstarka material, som dessutom blir tunna, elastiska och lätta. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas av de nya kompositmaterialen.

Årets pristagare har varit parhästar en längre tid nu. Konstantin Novoselov, 36, arbetade med Andre Geim, 51, först som doktorand i Nederländerna, sedan följde han Geim till Storbritannien. Båda fick sin utbildning och startade karriären som fysiker i Ryssland. Idag är de båda professorer och bedriver sin forskning vid University of Manchester.

Lekfullhet är deras kännemärke. Något lär man sig alltid, ibland blir det full pott. Som nu när de med grafenet har skrivit in sig i vetenskapshistorien.

Andre Geim har tidigare (2000) fått Ig Nobel-priset för att ha fått en groda att levitera.

Imorgon onsdag, 11:45, tillkännages kemipriset.

Robert G. Edwards med världens 2500:de provrörsbarn

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till Robert G. Edwards för utvecklingen av provrörsbefruktning, även kallad ”livets laboratorium”.
En utveckling som hjälpt tusentals ofrivilligt barnlösa, och som inte är helt okontroversiell.

”Robert Edwards belönas med 2010 års Nobelpris för utvecklingen av in vitro-fertilisering (IVF eller provrörsbefruktning). Hans insatser har gjort det möjligt att behandla ofrivillig barnlöshet (infertilitet), ett problem som mer än 10 procent av alla par som försöker skaffa barn ställs inför.

Edwards såg redan på 1950-talet möjligheten att använda IVF som behandlingsmetod mot infertilitet och arbetade målmedvetet för att förverkliga sin vision. Efter att ha gjort en rad grundläggande upptäckter kring befruktningens fysiologi blev han den förste att åstadkomma befruktning av mänskliga äggceller i provrör (eller snarare cellodlingsskålar). Den 25 juli 1978 kröntes arbetet med framgång när det första ”provrörsbarnet” föddes. Under åren som följde förfinade Edwards och hans medarbetare IVF-metodiken och delade generöst med sig av sitt kunnande till kolleger över hela världen.

Hittills har cirka fyra miljoner barn fötts efter IVF. Åtskilliga av dem har nu hunnit uppnå vuxen ålder och skaffat egna barn. Ett helt nytt medicinskt område har vuxit fram. Robert Edwards har lett utvecklingen hela vägen, från de grundläggande upptäckterna till dagens framgångsrika IVF-behandling. Hans insats representerar en milstolpe i den moderna medicinens utveckling.”

Länk till Nobelkommitténs fullständiga pressrelease.

Imorgon ca 11:45 tillkännages fysikpriset.